Fullföljda studier: Koll på läget

"Det är ingen som väljer att misslyckas i skolan"

I det här avsnittet tittar vi närmare på utmaningar och lösningar som rör pojkars prestationer i skolan. Med oss har vi Fredrik Zimmerman, fil.dr. inom barn- och ungdomsvetenskap, som delar med sig av sina insikter och erfarenhet om varför pojkar tenderar att underprestera jämfört med flickor i det akademiska systemet. Vad tänker och känner pojkar själva om detta och vilka praktiska råd finns det för att minska glappet mellan pojkar och flickors skolresutat?

"13 år i sträck i skolan kan förmodligen inte passa alla"

I detta avsnitt träffar vi Martin Hugo, forskare och tidigare grundskollärare, som delar med sig av sina insikter om utbildning för marginaliserade elevgrupper. Martin tar upp vikten av att skapa en meningsfull och relevant skola för dessa elever och diskuterar hur relationell pedagogik kan bidra till att öka deras motivation och engagemang. Det blir även samtal om hur praktiska ämnen kan spela en nyckelroll i deras lärande och genom sin forskning och personliga erfarenheter ger Martin en värdefull inblick i hur en anpassad utbildningsmiljö kan göra stor skillnad för elever som annars riskerar att hamna utanför.

”Det finns en hel del vi kan göra i lärmiljön när det kommer till övergångar”

I det här avsnittet får vi möta Anna Borg, specialpedagog och författare som arbetar inom skolutveckling med fokus på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Anna har full koll på läget när det kommer till övergångar i skolmiljö, men vad menar vi egentligen med begreppet övergångar och hur kan vi på ett systematiskt sätt gå från planering till verkstad för en ökad trygghet för alla elever? Och fungerande klockor i skolan borde nog vara ett ganska litet krav. 

”Resiliens är inte ett personlighetsdrag”

I det här avsnittet tittar vi närmare på hur studiemotivation och meningsfullhet hänger ihop med elevers förutsättningar att klara skolan. Gästar gör Cecilia Thorsen som är docent i pedagogik. Hon har koll på läget när det gäller motivation, likvärdighet och skolans kompensatoriska uppdrag. Cecilia hjälper oss bland annat att reda ut begreppet akademisk resiliens. Vad är det egentligen - och hur kan skolan arbeta för att stärka sina elevers resiliens?

”Det är en myt att unga gnäller för minsta lilla”

Det är många som pratar om ungas psykiska hälsa just nu - men vad säger egentligen de unga själva? I det här avsnittet tittar vi närmare på rapporten Att inte bara överleva utan att faktiskt också leva. som bygger på just ungas egna berättelser. Henrik bjuder in Victoria Carlsson Wahlgren från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor som är en av författarna till rapporten. Samtalet kretsar kring bland annat ungas upplevelser av press i skolan, oro för framtiden och jämförelsehets. Henrik och Victoria passar också på att avliva en av de största myterna kring ungas mående — nämligen den om att unga idag gnäller för minsta lilla.

”Vi har kommit längre när det gäller vuxnas arbetsmiljö än barns”

I det här avsnittet möter vi Sven Bölte, som är professor i barn och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska institutet och föreståndare för KIND. Samtalet kretsar bland annat kring Svens forskning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och kring didaktiska, sociala och fysiska perspektiv på skolans lärmiljö. Är det ett paradigmskifte på gång när det kommer till synen på elever med
inlärningsproblematik? Och varför har vi kommit så mycket längre när det gäller individuella anpassningar i vuxnas arbetsmiljö än i barnens?

”Samhället behöver lyssna lite mer på unga”

Utbildning är en demokratifråga. Det säger Urban Strandberg, docent och universitetslektor i statsvetenskap på Göteborgs Universitet. I det här avsnittet samtalar han med Henrik Krantz om varför samhället behöver bli bättre på att ta in ungas perspektiv. Urban Strandberg berättar också om organisationen International Youth Think Tank som han varit med och startat. Dessutom får du höra mer om begreppet innovativ demokrati, om hur motivation hänger ihop med meningsfullhet och om varför unga presterar bättre och har roligare ju svårare uppgifter de får.

”Det blir mer lättpratat på skolan”

Elevhälsan arbetar systematiskt med att mäta, väga och vaccinera elever och är vana att ställa frågor kring exempelvis kost och motion. Men hur ser det när det kommer till samtal som rör sexuell utsatthet- något som i högsta grad kan påverka elevers hälsa och skolresultat? I det här avsnittet pratar Henrik med Sofia Hammarström som varit med och tagit fram (och även disputerat inom) metoden SEXIT. SEXIT består bland annat av ett frågeformulär för att prata med unga om sexuell riskutsatthet och erfarenhet av våld. I skrivande stund har närmare 300 skolsköterskor och kuratorer utbildats inom metoden.

”Låt eleverna bli förbättringsagenter”

I det här avsnittet pratar vi om skolans förbättringsarbete med Ulf Blossing från institutionen för pedagogik och specialpedagogik på Göteborgs universitet. Samtalet kretsar kring allt från kartläggning och uppföljning till begreppet agens. Vad säger forskningen om framgångsrika skolor? Kan skolkulturen göra förändring mindre läskigt? Och kommer vi någonsin kunna tackla utmaningarna vi står inför om vi inte gör eleverna delaktiga i förbättringsarbetet?

”Elever som inte klarar av skolan känner skam”

Ungas psykiska ohälsa ökar - vad beror det på? Den frågan tar sig Henrik an tillsammans med Linda Hiltunen som är lektor i sociologi på institutionen för samhällsstudier på Linnéuniversitetet. Utgångspunkt för samtalet är Lindas avhandling Lagom perfekt, där unga själva får berätta om orsakerna till psykisk ohälsa och om hur de ser på samhällets krav på prestationer.